Zakk Wylde är född Jeffery Philip Wielandt och hans föräldrar är Mr och Mrs. Jerome Wielandt. Han är född den 14:e januari 1967 i Bayonne och uppväxt i Jackson, New Jersey. Zakk har en syster som heter Amy. Zakk började spela gitarr då han var 8 år, men slutade efter ett tag pga. bristande intresse. Då Zakk var 14 år gick han på Jackson Memorial High School och då började han ta upp gitarren igen. Han började ta lektioner från fotbollscoachens son LeRoy Wright. Sen studerade Zakk klassisk gitarr med en kille från Freehold, New Jesey och senare med en kille på Manhattan. Zakk bildade sitt första band Stonge Henge som spelade på partyn med låtar som Bark at the Moon och låtar av Black Sabbath och Rush. Det var vid den tiden som Zakk började träffa en klasskamrat vid namn Barbaranne Caterina, som senare skulle bli hans fru.

Efter studenten från Jackson Memorial High School 1985 då han var 18 år, så började Zakk jobba på ett varuhus och med att lägga tak medan han spelade i olika band. Under den tiden så började Zakk skriva egna låtar och gick med i bandet Zyris som ersättare åt Dave Linsk (som gick med i bandet Overkill). När Zakk gick med i Zyris började han kalla sig Zakari Wyland. Han fick namnet från TV serien Lost In Space karaktären Dr. Zachary Smith. Zyris spelade deras egna material och covers av deras favoritband som Black Sabbath och Led Zeppelin. Under tiden han spelade i Zyris så gav han även gitarrlektioner i Jackson, New Jersey. Zyris spelade några spelningar i södra Jersey området, en spelning var på den legendariska Stone Pony.

Zakk hörde på Howard Sterns radioshow att Ozzy skulle ha auditions för okända gitarrister, Zakk tänkte att det aldrig var mer än en fantasi. Medan Zakk uppträdde med Zyris blev han upptäckt av rock fotograferna Mark Weiss och Dave Feld. Förbluffad över Zakks gitarrspelade så konfronterade Dave Zakk och sa att Ozzy letar efter en gitarrist och att dom kunde ta med ett press kit för att ge Ozzy. Zakk fick göra en audition för Ozzy och det enda han hade att förlora var ett jobb på en bensin station. Under auditionen så spelade Zakk några Ozzy låtar och lite akustisk och klassiska låtar. Efter auditionen så for Zakk hem i tron att han inte fick jobbet. En dag efter fick han ett telefonsamtal från Sharon Osbourne som frågade om han vill vara med i Ozzys band.

Zakk var 20 år gammal då han gick med i Ozzy Osbournes band. Det var då han fick efternamnet Wylde, som han blev kallad för uppenbara skäl. Ozzy presenterade hans nya gitarrist i New York på Hard Rock Café den 15 december 1987. Zakk gjorde sin skivdebut med Ozzy 1988 med No Rest For The Wicked och blev genast ett stort namn pga. hans lätt igenkännliga gitarrspelade och stil.

Vid 1989 hade Zakk gått från att vara en okänd grabb som spelade klubbar i New Jersey till att spela i stora arenor världen om med Ozzy. Ozzy och hans band spelade på Moskvas Freds Festival under sommaren 1989, med Skid Row, Mötley Crüe, Bon Jovi och Scorpions. Just Say Ozzy var en live EP som blev släppt 1989. Den innehöll Ozzy, Zakk, Geezer Butler och Randy Castillo som spelade tre No Rest For The Wicked låtar, en version av Shot In The Dark från Ultimate Sin (som anses vara den bästa versionen av den låten) och två Black Sabbath låtar, War Pigs och Sweet Leaf.

1990 började Ozzy, Zakk, Randy och Bob Daisley (med hjälp av Mike Inez) att spela in No More Tears, det var den andra studio releasen som Zakk är med på. No More Tears anses vara ett av Zakks bästa framträdanden. Från den stora hiten No More Tears till den exploderade Mr. Tinkertrain till den lugna akustiska balladen Mama, I´, Coming Home var albumet perfekt balanserat. Zakks stil ändrade sig och var mer mogen på No More Tears jämfört mot No Rest For The Wicked. På No More Tears började Zakk visa mer sydstats rock och så kallat "chicken pickin´" i sitt spelade som skulle bli en så viktigt del i hans "sound".

Turnén för No More Tears blev kallad No More Tours eftersom det skulle vara Ozzys farvälturné. Många av showerna på turnén blev professionellt filmat och inspelat för en live release. Bandet gick in i studion under turnén och spelade in några nya låtar som tex. Aimee (Som hade Jeff Scott Soto på bakgrundssång) och See You On The Other Side som skulle vara med som bonus spår. Live & Loud är en dubbel cd med live inspelningar från turnén och blev släppt 1992, men ingen av studiospåren var med på skivan.

1992 medan Zakk fortfarande var med i Ozzys band skapade han ett band kallat Lynyrd Skynhead med James Lomenzo och Greg DeAngelo från White Lion. Dom jammade på klassiska hårdrocks låtar och sydstats rock med låtar av bla. Lyrnyrd Skynyrd, The Allman Brothers Band, ZZ Top och Mountain på skivbutiker och andra evenemang. Den konstellationen spelade in låten Farm Fiddlin´ som var med på Guitars That Rule The World Vol. 1 kompilationen som nu är out of print.

Den 1 augusti 1993 fick Zakk chansen att sitt in för Dickey Betts i The Allman Brothers Band för en spelning. Av denna spelning finns det många bootlegs av, och är en magnifik spelning. Många nämner The Allman Brothers Band som ett band Zakk var med i, men han spelade bara en spelning med dom.

Slitningarna i Lyrnyrd Skynhead blev värre och värre tills Greg DeAngelo blev ersatt av Brian Tichy 1994. Då ändrade bandet namn till Pride & Glory. Greg DeAngelo ansåg att Zakk bröt mot deras kontrakt och stämde Zakk, detta resulterade i Zakk skrev låten Hate Your Guts. Pride & Glory släppte sin självbetitlade skiva 1994 på Geffen Records. Zakk framträdde solo på Headbangers Ball samma år och framförde låten Machine Gun Man akustiskt. Pride & Glory som var en stor mix av country, sydstats rock, blues och heavy metal blev bara en blygsam succé, trots turnerande med Lyrnyrd Skynyrd, Aerosmith, Ted Nugent och Whitesnake. James Lomenzo lämnade bandet efter Japan turnén 1994. Det var bara ett tre dagars uppehåll till en vinter turné i USA skulle börja och Zakk hittade en ersättare åt James i hans gamla kompis J.D. Pride & Glory spelade deras sista spelning den 10 december i Los Angeles. Slash från Guns N Roses var med och jammade på Voodoo Chile och Red House med bandet. En live inspelning var tydligen inspelad och skulle komma ut, men blev aldrig släppt.

1995 blev Zakk kompis med Blind Melons sångare Shannon Hoon. Dom började skriva låtar tillsammans och Zakk hjälpte Shannon komma ifrån drogerna. Kring denna tid så bestämde sig Ozzy för att göra en comeback och drog i hop sitt band bestående av Zakk, Geezer Butler och Dean Castronovo för inspelning av sitt nästa album. Under inspelningen av Ozzmosis brukade Zakk hänga i en restaurang som heter Brew´s i New York. Så efter en hård dag i studion så brukade Zakk gå till restaurangen och jamma på lite akustiskt material han hade skrivit som inte passade Ozzmosis. Enligt Kieran Brew som äger restaurangen så brukade Zakk komma in kring 03:30 då det var lite folk där och sjunga och spelar för dom. Brew´s blev hans feedback på materialet som senare skulle bli Book of Shadows. Tre dagar för Ozzmosis skulle släppas, den 21 oktober 1995 så fick Zakk nyheten att Shannon Hoon hade dött av en överdos. Då skrev Zakk låten Throwin´It All Away som senare blev inspelade för Book of Shadows. Ozzmosis som innehöll den kraftiga öppningslåten Perry Mason släpptes den 24 oktober. Detta var första gången Zakk inte skrev alla låtar som släpptes på en Ozzy skiva. Ett av spåren var skriven av Steve Vai (My Little Man) och andra låtar av olika personer och producenter. Låtarna Aimee och See You On The Other Side som blev inspelade 1992 blev ominspelade för Ozzmosis. Efter att Ozzmosis kom ut hade Zakk ett svårt val, att aningen gå med i Guns N Roses eller turnera med Ozzy. Zakk tog tid på sig att bestämma sig och Ozzy kunde inte vänta, så han anställde en gitarrist vid namn Joe Holmes för Ozzmosis turnén. Kring den tiden fick han ett meddelande från Guns N Roses att dom inte behövde hans tjänster.

Men som tur var hade Zakk något att göra, Geffen Records ville ha ett nytt album så han hade fyllt hans kontrakt. Zakk bestämde sig att spela in och släppa allt överflödigt material han hade liggande, det blev Book of Shadows. Han ringde upp sin gamle Pride & Glory bassist J.D och bad han spela på albumet. Zakk bad också Joe Vitale en veteran trummis som hade spelat med Joe Walsh och Crosby, Stills & Nash att spela på sitt nya album. Book of Shadows blev släppt 1996 på Geffen Records.

Nick Catanese en gitarrist från Pittsburg mailade Zakk och frågade om han behövde en till gitarrist i sitt band eller inte. Och Nick fick jobbet som andre gitarrist på Book of Shadows turnén. 1997 började Zakk jamma på en låt som heter Spoke In The Whell. Under denna turné så träffade trummisen Phil Ondich Zakk i Kalifornien. Mot slutet av turnén i Roanoke, Virginia träffades Phil Zakk en andra gång och gav Zakk ett band med Raging Slab som Phil spelade på. Utanför en radiostation i Roanoke så jammade Zakk på en ny akustisk låt kallad Beneath The Tree. Phil höll takten åt Zakks spelade genom att slå händerna mot benen. En inspelning av denna ovanliga spelning ska finnas men den har aldrig kommit ut.

Hösten 1997 så gjorde Zakk gjorde ett elektrisk solo framträdande på en Japan turné med Nick på rhythm guitar, Ian Mayo på bas och Brock Avery på trummor. Det finns en professionell inspelning av detta framträdande kallat Rock Around the Bay 97. Zakk framträdde också på Jason Becker Benefit den 17 november 1997.

Den 31 januari 1998 så återförenade sig Pride & Glory för en spelning på The Whiskey i Hollywood. Denna spelning tros ha blivit bootleggad, men ingen video har dykt upp.

Zakk, Mike Inez och Randy Castillo som var med i No More Tears bandet blev anställda 1998 för en turné i Nya Zeeland, Australien och Japan. Ett mysterium är att hela bandet blev kickat efter turnén i Japan var avklarad. Det var tänkt att dom skulle spela på Ozzfest 98 i USA, men det hände aldrig. Zakk spelade en solo spelning i Italien i May 98 och ringde sen upp Phil Ondich (tack vare Nicks rekommendation) och spelade sen in Sonic Brew i maj 1998 i Miami, Florida. Zakk älskade texten till Beneath The Tree som han och Phil hade jammat till i Roanoke året innan. Så han skrev en ny låt och behöll texten. Dom bestämde sig för att kalla bandet Hell´s Kitchen och albumet skulle bli kallat Sonic Brewery. Phil designade alla bilder och hjälpte till med bookletten för albumet. Men efter några veckor blev det bestämt att dom skulle ändra namnet till Black Label Society eftersom dom inte kunde få igenom sin trademark begäran för Hell´s Kitchen loggan. Baksidan och framsidan på skivomslaget behövde ändras, men insidan blev kvar nästa identiskt som det var tänkt. Om du kollar på bilderna i bookletten så är dom uppsatta som en restaurang meny. Roliga texter och bilder fyllde bookletten och om du ersätter ordet society med ordet kitchen på dom flesta ställena så passar det in bättre.

Sonic Brew släpptes den 28:e oktober i Japan. Den innehöll 13 spår (Lost My Better Half och No More Tears 2000 hade inte blivit inspelade än). Omslaget var tryckt på genomskinlig plast och med en separat booklet. Baksidan var tryckt med guld bläck och paketeringen var överlag bättre än USA versionen. USA versionen blev försenad eftersom det bestämdes att skivan skulle remixas. Trummorna och sången var begravda på vissa låtar i slutet av skivan. Innan dom släppte den i USA så bestämde Zakk för att spela in ett bonus spår för den releasen. Zakk spelade in en av hans tyngsta låtar till den skivan Lost My Better Half i Kalifornien. Sonic Brew blev släppt i USA den 4:e maj 1999.

Nu behövde bandet en bassist, Zakk satte ut en annons efter en bassist i alla gitarrtidningar: Letar efter en bassist. Helst en gitarrist som är villig att spela bas. Fender P Bass helst. Helst i 20 års åldern eller tidiga 30. Grymt tung. Om du inte gillar Cliff Burton så bry dig inte om att svara. Tydligen så hittade Zakk ingen okänd bassist som han ville ha. Så Zakk anställde hans gamla kompis från Pride & Glory J.D som BLS bassist. Black Label Society bestod nu av Zakk, Nick (turnerande andre gitarrist), J.D och Philth.

BLS framträdde första gången i Japan den 1 maj 1999 på Club Quattro i Shubuya Tokyo. På den sista spelningen i Japan hoppade Stephen Pearcy från RATT upp på scenen för en cover av Black Sabbaths Paranoid. Efter BLS Japan turné så for dom till Europa för en turné och för att spela på Dynamo Open Air 99. Där spelade BLS för den största publiken hittills.

Efter Europa turnén så skulle BLS göra en USA turné med den blev inställd, så USA fick vänta på en BLS turné ett tag. Ett rykte sa att Philth hade brutit armen då han åkte vatten skidor, ett rykte som inte stämde. Vid samma tid så skickade whiskyföretaget Johnny Walker en så kallad "cease and disist order" till Zakk för att sluta trycka skivor med deras whisky som omslag. Bandet bestämde sig för att ge ut albumet med ett annat omslag och samtidigt spela in en till bonus låt till skivan. Zakk, Philth och Mike Inez spelade in No More Tears 2000 som ett bonus spår. Då BLS turnérade i USA kunde man köpa den nya versionen på konserterna innan den släpptes i butikerna. Dom första utgåvorna av skivan hade ett gitarrplektrum som en till bonus för dom som köpte dom första utgåvorna av den nya versionen av skivan.

Black Label Society började turnéra USA i mitten på september 1999 med bandet Loudmouth som förband på många av spelningarna. BLS spelade låtar från Sonic Brew, några Pride & Glory låtar och vid några tillfällen en cover av Mircle Man. Turnén gick utan några som helst problem.

Vintern 1999/2000 gick Zakk och Philth in i studion i California för att spela in BLS andra skiva Stronger Than Death. Mike Piazza som spelar catcher för New York Mets var med dom i studion och spelade in sång för titelspåret. Axl Rose var i studion bredvid och spelade in, så han var med Zakk vid flera tillfällen i studion. Men inget samarbete hände. Philth gjorde återigen alla bilder som skulle vara i bokletten. Stronger Than Death släpptes i Japan den 8 mars 2000 och i USA den 18 april 2000. J.D bestämde sig för att lämna bandet för att satsa på andra saker. Han blev ersatt av Steve "S.O.B" Gibb, son till Berry Gibb från The BeeGees. BLS startade deras turné kallad Penchant For Violence den 14 juni 2000 i Japan. Bandet spelade låtar från den nya skivan Stronger Than Death, låtar från Sonic Brew och en grym cover på Ozzys Demon Alcohol.

Efter at Japan turnén slutade den 21:a juni så började USA turnén direkt utan paus. Hela bandet blev sjuk då dom kom från Japan. Den första spelningen på USA turnén var den 23:e juni framför en stor publik på The Sun Theater i Anaheim. Efter 5 låtar så kollapsade Philth bakom hans trummor pga. magsjuka och utmattning. Craig Nunenmacher från bandet Crowbar som turnérade med BLS hoppade upp på scenen och spelade några Black Sabbath låtar som avslutade showen. Dom nästa 2 spelningarna blev inställda och då bandet kom igen så spelade dom enligt vissa dom bästa spelningarna någonsin. Då BLS spelade i Indiana den 6 juli 2000, ungefär 3 låtar in i spelningen så bröt det ut ett bråk på scenen mellan Zakk och Philth. Detta gjorde att Philth lämnade bandet. Dom körde återigen några Black Sabbath låtar med Craig på trummor igen. Craig ersatte Philth från den spelningen framåt.

I oktober 2000 så spelade BLS in Alcohol Fueled Brewtality Live, en live skivan som släpptes den 16 januari 2001 som även innehöll 5 studiolåtar. BLS spelade på Ozzfest 2001 som den förband på den stora scenen. Superterrorizer spelades in på en av spelningarna och var med på Ozzfest 2001 skivan, introt på den låten är det som senare blev låter Battering Ram. Steve Gibb lämnade bandet mitt i Ozzfest turnén och blev ersatt av Ozzy/Alice In Chains bassisten Mike Inez. Då Mike Inez flög tillbaks till California eftersom han hade tagit på sig att spela för ett annat band, så hoppade bassist teknikern Frey Theiler in och spelade på några av dom sista Ozzfest spelningarna.

Under Ozzfest turnén så spelade Zakk in några demos med en kille som heter Christian Werr på trummor. Zakk spelade in dessa demos för att visa Ozzy och kanske för att ha med dom på Ozzys nästa skiva. Ozzy gillade inte låtarna och Zakk sparade dom för den nästa BLS skivan. Dom låtar som blev inspelade med Werr på trummor var: Bleed For Me, Life/Birth/Doom, Demise Of Sanity och en piano version av Bridge To Cross och en demo med okänd titel. Piano versionen av Bride To Cross och den låten utan titel har inte blivit släppta. Robert Trujillo som spelade bas med Zakk i Ozzys band spelade bas på Life/Birth/Blood/Doom.

Zakk spelade in en ny Ozzy skiva under sommaren och hösten 2001, men skrev ingen av låtarna. Down To Earth släpptes den 16:e oktober 2001. Och Ozzy och Rob Zombie turnérade tillsammans på turnén Merry Mayhem. Då Ozzy turnerade i Japan så spelade dom in en live skiva som heter Live at Budokan. Den blev inspelade på den legendariska Budokan den 14 februari 2002.

Under den tiden, antingen under eller efter Merry Mayhem turnén så gick Zakk och Craig in i studion för att spela in vad som blev 1919 Eternal. Skivan skulle heta Deathcore Warmachine Eternal, men titeln blev ändrad pga. vad som hände den 11:e september. 1919 Eternal blev släppt den 5:e mars 2002.

Black Label Society turnerade med Ozzfest hela 2002 med Robert Trujillo på bas. Både Zakk och Robert spelade två spelningar varje dag, en med BLS och en med Ozzy. Turnén var en stor succé, trots att dom fick ställa in flera Ozzy spelningar i Europa bla. Sverige pga. att Zakk var utmattad och fick åka hem och pga. att Sharon fick cancer. Black Label Society fick under denna turné mer publicitet än dom någonsin fått förut och fick bra mottagande av Ozzfest publiken. Under en av spelningarna så gick Zakk ut på scen med bandet SOiL och gjorde en version av deras låt Halo som släpptes på Ozzfest 2002 cd:n den 3:e september.

BLS gjorde en kort 2 veckors turné efter Ozzfest med bandet Brand New Sin som förband och en festivalspelning med Disturbed. BLS spelningen på Harpo´s i Detroit blev filmad för en live DVD. Zakk och Craig gick in i studion under hösten och vintern 2002 för att spela in nästa BLS skiva kallad The Blessed Hellride som släpptes den 22 april 2003. Den första singeln från The Blessed Hellride blev Stillborn som hade Ozzy som gäst sångare. Stillborn blev en stor hit för bandet och videon blev inspelad med Rob Zombie som regissör. Videon spelades flitigt på rockshowerna Uranium och MTV2s Headbangers Ball i USA. Mike Inez spelade nu bas med BLS igen eftersom Robert Trujillo hade börjat spelat i Metallica. BLS gjorde en turné i Japan och en kort 2 veckors turné i USA innan den nya skivan släpptes. Sen efter det så drog Zakk till Canada för en turné med Ozzy och sen blev det Ozzfest 2003 med Ozzy. BLS spelade inte på Ozzfest 2003, så Zakk kunde koncentrera sig på spelningarna med Ozzy. Showen som blev filmad i Detroit blev släppt på DVD den 12 augusti 2003 och heter Boozed, Broozed & Broken-Boned. Sen skulle det bli en Europa turné för Ozzy men Ozzy blev hela tiden sjuk eller skadad som sköt fram turnén hela tiden. Sen körde Ozzy omkull med sin fyrhjuling i England så då blev även Europa turnén som skulle börjat i januari inställd.

Under november och december 2003 så gick Zakk in i studion för att spela in nästa BLS skiva som innehåller mycket akustiskt och piano baserade låtar. Skivan heter Hangover Music Vol. VI Och släpptes den 20:e april 2004. På skivan så spelar James Lomenzo, Mike Inez och J.D bas. Skivan gick in på 40:e plats på Billboard listan och sålde 24 345 exemplar under första veckan i USA.

Zakk spelade på Ozzfest 2004 med BLS och spelade inte en enda låt från Hangover Music Vol. VI.

Efter att Ozzfest var över så gick Zakk, Craig och James LoMenzo in i studio för att spela in en ny BLS skiva som dom kunde använda för att säkra ett nytt skivkontrakt.

I december 2004 så var det klart att Zakk hade ett nytt skivkontrakt med Artemis Records. I samma veva annonserade man BLS 7:e skiva med namnet Mafia skulle släppas den 8:e Mars 2005.

Kort efter så började turnén bli annonserad. Först kommer BLS att turnéra på egen hand runt vissa städer i USA med olika förband. Sen kommer Ozzfest turnén och därefter kommer Japan och Europa med en spelning i Sverige på Sweden Rock Festival den 10 juni.

Översattning av biografin från http://www.sdmfworldwide.com av Greven med vissa tillägg.